Om en utflykt

Söndagen var vår första hela dag på plats i Linz. Då måste man utforska omgivningen! Sandra och jag begav oss ut på promenad utan egentligt mål. Eller rättare sagt med föda som enda mål. Det blev kaffe och smörgås vid ett mysigt café till lunch.

Bloggerskan själv!

Mätta och belåtna ville vi sedan se mera. Vi gick bortåt från Linz (tror jag) och fick mest se en massa hus. Plötsligt såg jag en stig som gick uppåt genom ett skogigt berg. "Dit ska vi!" tyckte jag. Stigen var ordentligt lång och brant, så vi hann få upp flåset ordentligt. Synen som väntade uppe på kullen var dock mödan värd. Bland annat hittade vi Sandras drömhus:

Kråkan Sandra i sitt bo

Vi hittade också mitt drömhus:

Huset till vänster i bild är mitt hus

Framför vår ögon bredde en mysig alpby ut sig. Tyvärr lyckades jag inte på långa vägar fånga på foto hur vackert det var där:

Nästan som i Finland?

Morgonens joggingtur med Sandra gick också uppför ett superbrant berg. Landskapet vi fick se denna gång var ännu häftigare än det i söndags. Plötsligt befann vi oss på en liten väg som gick genom den österrikiska "bergslandsbygden". Några stora, gamla hus, ett nytt mysigt hus och ett fähus med kossor utanför var det vi hann se innan vi svängde om. Och massa stora kullar överallt, och sen fjällen i bakgrunden. Så otroligt fint och fridfullt! 

Nu ska vi i väg till skolan och anmäla oss till en skitrip med resten av utisarna i mars. Jag är supertaggad! Ni hör antagligen mer av mig redan i kväll, eftersom resten av dagen inte innehåller så mycket förhansplanerat program.